Denna Skokartongen, Ett Liv

Det forsta som slar mig nar jag oppnar dorren till Altineige 501 ar inte skorna, sakert tio par, huller om buller pa den blamurriga heltackningsmattan. Inte heller det faktum att bordet rakt framfor mig ar tackt av forra veckans brodsmulor, ketchupflackar, sminkrester och veckoturisternas overblivna mat.
Det som forvanar mig, ar att det nastan kanns som att komma hem.

Hej, har har du ditt liv.
I en fyrkantig lada pa trettiofem kvadrat, dar ditt rum ar underdelen av en vaningssang, och din bokhylla ar under sangen.

Trots att skidor och brador star lutade mot hyllor och skap, trots att tusen sladdar och plattanger, och den alskade brodrosten blockerar golvutrymmet mellan bordet och "koket". Trots handfatet som kraver minuter av intensivt skrubbande for att slappa taget om all ingrodd tandkram och foundation (jag tror att det ar foundation, eller kanske puder av nagot slag.. smink ar inte min starka sida..).

Det kanns som om jag passar in har, pa mitt hogst personliga, latt forvirrade och lite underliga vis.

Ibland hatar jag det.

Men nar jag sitter i solen, 2300 meter over havet och tjotar med Mia och Matilda, da ar det faktiskt helt okej att bo i en skokartong.

Sa lange jag inte tanker pa hur mycket jag saknar min gitarr.
Eller dej.

Nu Har Jag Trakigt.

Namn: Hedda
Födelsedag: 17 oktober
Hemstad: Falkenberg
Ögonfärg: Grönaktig
Hårfärg: Blond
Stjärntecken: Vag
Skostorlek: 38-39
Är dina föräldrar skilda? Ja.
Skor i dag: Etniesdojor som once upon i somras var vita.
Mål för året: Utvecklas som manniska (pretto)
Det första du tänker på när du vaknar: Peclet? Menuires? Orelle?
Piercings: Nej.
Tatueringar: Nej.
Namn på barn: Barn?!!
Vad vill du bli när du blir gammal?: Klok och rynkig.
Drömjobbet: Resereporter ar val det enda jag kan tanka mig for tillfallet.
Favoritmat: Mycket, men eftersom jag ar i France ar jag sjukt sugen pa kottbullar och makaroner.
Sport: Utforsakning.
Glass: Choklad, eller hallonsorbet.
Godis: CHOKLAD!!
Låt: Big Casino, Wet Sand, 747 och typ tusen till.
Helgdag: Jag gillar de flesta dagar. Dock inte helgdagar.
Årstid: Alla!

Senast du...
Skrattade? Idag, satt i Moutiere med pappa och skrattade at lunchturbulens.
Grät? Igår pa fyllan. Arlighet gor ont.
Kollade på film? Innan idag, Grey's Anatomy S3E16
Drog ett skämt? Lunchturbulensen. Valdigt internt.
Sjöng en sång? Nynnade pa The River innan. Raknas det?

Just nu...
Vad ser man utanför ditt fönster? Ett staket och folks fotter. Sno.
Lyssnar du på musik nu? Ja. The Ark.
Vad har du på dig? Gra skidbyxor, svart understallstroja med rot t-shirt over, gron mossa, skor.
Vad är det på din musmatta? Det ar en rod servett, ingen musmatta.

Har du...
Blivit kallad hora? Ja
Ljugit om din ålder? Nej.
Bråkat utan anledning? Troligen

Har du under den senaste månaden...
Druckit alkohol? Ja
Rökt? Nej
Shoppat? Raknas mat och en ryggsack?
Skejtat? Nej
Bakat? Nej
Motionerat? Ett ord: Skibum.
Solat? Massor.
Haft sex? Nej.
Pussats med någon? Humm, jo, det var denna manaden.
Pratat i telefonen mera än i 60min? Nej.


Hur många kan du lita på? Ett antal val utvalda trevliga personer.
Hur många Vet allt om dig? Absolut allt? Det ar nog bara jag.
Längar du efter? Alldeles for manga.

Wet Sand

Och jag vill bara ha 747 i lurarna och stirra ut pa varlden som far forbi.
Men jag ar har.

I en djavla betonghala i de franska alperna.
Ensam.
Och det kanns som om det mesta bara blir fel. Inte jattefel, men sma fel, hela tiden, som ater sonder.

Ni kan skratta om ni vill, hana oss, vi ror oss, ni star still.

Jag ar som i en bubbla.
Det har jag kanske alltid varit.
Radd att trampa pa omvarldens tar, och just darfor gor jag det.
Speciell?
Inte sarskilt.
Det finns manga som jag, fast kanske inte just har.

Hur kan jag vara overlagsen nar jag hela tiden stadar undan mig sjalv? Vi snackar big time missforstand dar. Fast resten stammer nog ratt bra.
Jag ar ensam.

Och jag gor som jag brukar gora nar det mesta bara jaklas.
Gar sonder och pusslas ihop igen till det genialiska gitarrsolot i Wet Sand. Det finns sa manga solon som inte tillfor nagonting mer an teknik, men det. Oh. My. God.
Kansla.
Big time.

Jag gar alltid lite sonder.
Men jag ska pussla tillbaka mig igen, lite battre, lite skrapad och skev kanske, men taligare.
Jag ar van vid att klara sant pa egen hand.

Och jag ar inte arg, bara nollstalld och forvirrad.

070201

Det ar varmt pa internetcafeet i Carongallerian. Fyller man overvaningen i en liten tobaks&tidningsaffar med datorer tenderar det att bli sa.
Jag klagar inte, bara konstaterar. Salange det inte ar lika varmt som pa Saloon innan airconditionen installerades ar jag ganska nojd.

Igar smalte min choklad nar jag satt har.

Jag vet att jag tjatar mycket om sno just nu, men det ar frustrerande. Bade att snon som ar inte ar sa varst rolig, och att jag har blivit sa bortskamd. Satt i Deux Lacs-liften innan och tankte aka upp till Portette, men insag pa transportstrackan dit att jag inte sag sarskilt mycket.
Alltsa akte jag hem istallet.
Hade jag varit en vanlig veckonisse hade jag aldrig gjort sa... men nu kanner jag att jag har rad att vanta. Det finns ju annat att gora i Val Tho an att aka skidor. Kolla pa filmer man redan sett, sla ihjal en timme eller tva framfor datorn, driva runt i gallerian och titta i skyltfonster, dricka varm choklad pa Tango. Jag ar inte sysslolos. Bara rastlos.

Igarkvall forsokte jag forklara de svenska extrabokstaverna for Nico. Det gick.. sadar. Nu finns ju inte dom pa tangentbordet har heller sa det ar ratt besvarligt att skriva om det ocksa. Sesam, vi har funnit Dagens I-lands!

Manga bokningar idag med.. karman har hunnit ikapp mej for att jag forsokte ta ledigt en onsdag. Det lar jag inte fa fler ganger.