Ord som bara dyker upp. Osammanhängande.

Utvecklingssamtalet idag var trevligt, som vanligt. Jag babblar på och tankarna och ideérna hoppar fortare än Lille Skutt. Fick ett mycket mycket bra betyg i ett ämne som jag verkligen ansträngt mej i, men jag vågar inte ens skriva vilket, föränn jag har sett det på papper. Skulle inte orka omförklara allt. Men de som känner mej väl kan nog gissa sej till det iallafall.

"Det var jobbigt, typ i höstas. Jag fick käka två sockerbullar efter vissa lektioner, för att inte få psykbryt och energibrist"

Sa jag, och flinade. Men vadfan ska man göra då? Antingen försöker man, och slår man sej så läker såren förr eller senare, eller så fegar man ur och ångrar sej för att man inte tog alla chanser man fick. Och jag är trött på att fega. Jag vågar inte riskera att trilla ner i mina gamla fotspår, för jag pulsar hellre i djupsnö än går på en halkig och dum isgata till gång.

Been there, done that, liksom.

Det är säkert världens töntigaste att skriva, men iallfall. Sara Löfgren, jess, grymt bra texter i vissa låtar. Starkare (och Det Gör Ont förstås) är en såndär låt som jag alltid kommer bry mej om. Så himla mycket sluta nian, leap of faith, nujävlarihavetskajagblimejsjälv. Bara en uppgörelse med mej själv, ett löfte om att aldrig försvinna, alltid brinna. Jag kan inte hjälpa det, jag kan inte hålla käft längre, aldrig någonsin.

Jag bryr mej. Och det enda jag egentligen vill ha är en rättvis värld där alla har rätt till ett vettigt liv. För jag, och du som läser, har en djävla tur. Turen att födas som en av de 20 procenten som lever på 85% av jordens resurser. Jag kunde lika gärna fötts som en av de 1,6 miljarder människor som lever under existensminimum. Som bara är magra ansikten med uppgivna ögon på en teveskärm smatiigt som Agneta Sjödin lägger huvudet på sned och säjer "en annan värld är möjlig". En annan värld är möjlig, såklart.

Men framförallt är en annan värld nödvändig! Jag är ingen ängel, långtifrån. jag är en lika läbbig konsumentmaskin som vilken västvärldsunge som helst. Men man kan ju börja någonstans. Få folk att se mer än Världens Barn-galor, inse att det är människor som du eller jag men som inte hade turen på sin sida. För det är allt det handlar om, tror jag. Tur.

Och jag vet att jag aldrig kan hålla mej till ett ämne, men jag är väl överdjävligt spontan ibland. Särskilt när jag blir engagerad. Och idag tänkte jag egentligen bara gnälla över om att jag glömt göra mitt Cameron Crowe-arbete.

Läslista:

• White Man's Burden - Rudyard Kipling (För att den dikten gör mej så otroligt förbannad)
  
• No Logo - Naomi Klein (Den boken ger mej dåligt smavete, men den är bra. Säjer jag och sneglar mot mina nya skejtskor, bara en aning skuldmedvetet)
• Jag Ser Mej Själv I En Stulen Spegel (Bok som betyder mycket för mej, även om jag aldrig kommer bli lika cool som Riina)
• Glaskupan - Sylvia Plath (Boken som jag aldrig orkar läsa mer än tre kapitel i, och den är jättebra, det är den. Men jag blir så dyster)

Låtlista:

• Working Class Hero - John Lennon
• Svarta Gänget - Björn Afzelius
• Two Worlds - Phil Collins
• Letterbomb - Green Day
• Artist In The Ambulance - Thrice