Visserligen ar jag starkare nu an for 120 dagar sedan, men anda..
Jag kanner mig en smula ynklig.
Och jag vet inte varfor.
Taskigt vader?
Vi skyller pa det.
Ord.
Det handlar om ord.
30 mars 2008
22 mars 2008
En meter stangda liftar och lite annat ocksa.
Inatt nar jag kom hem fran jobbet (ovanligt tidigt dessutom, 00:13) och halvsovandes klev in i hissen blev jag valdigt fort valdigt klarvaken. Mitt pa spegeln sitter en a4-sida med texten
Warning!
The road to Moutiers will be closed tonight between 4 am - 5 am, and between 5.30 am - 6.30 am because of avalanche-clearing.
The road to Moutiers will be closed tonight between 4 am - 5 am, and between 5.30 am - 6.30 am because of avalanche-clearing.
Jag som alltid blir helt till mig sa fort det snoar blev annu mer till mig an vanligt. Inte ens under jattedumpen i borjan av december behovde dom stanga vagen, och till raga pa allt under transferdygnet. Men, det ar battre att stanga och spranga bort lavinerna an att halla oppet och riskera att folk blir mos. Valdigt fornuftigt. Och omtanksamt att upplysa turisterna om att de vackert far agna sig at bilkoande pa morgonen.
Hursomhelst, jag fnattade in och hamtade kameran och tog kort pa namnda lapp. San ar jag. Sedan gick jag ut och stallde mej i en snohog som rackte mig till halva laren och tog lite kort. Nattsuddarna gav mig konstiga blickar, jeans och skateskor ar kanske inte ratta utstyrseln for snohogshoppande, men whatever. Jag hade valdigt kul.
Och pa bron over till "mitt" hus skrev jag "Farval Falkenberg" pa ett igensnoat fonster. Fast jag vet inte riktigt varfor. Pojkarna fran Mariestad kom forbi, och sag lite latt forvanade ut de med.
Sedan gick jag och la mej och lyssnade pa Lostprophets.
Idag skulle det, enligt vaderleksrapporten, snoa hela dagen och vara skitkallt. Nar jag vaknade klockan atta var det soldis och skitkallt istallet, sa jag gick upp och inmundigade en spartansk frukost, mackor och juice, bara for att jag aldrig kommer ihag att kopa mjolk Innan jag gar till jobbet. Sedan klattrade jag upp i backen (ja, klattrade, det var en meter sno i slanten upp till Plein Sud) och konstaterade att det var synd om alla som skulle aka hem. Sedan konstaterade jag att hoppsan, Plein Sud ar inte oppen, och efter det horde jag en small. Lavinpatrullen in action. Bra det.
Lyckligtvis gick bade Deux Lacs och Moutiere, de ligger helt riskfritt, ur lavinsynpunkt iallafall. (Inte ur "hollandare-pa-snowblades"-synvinkel, men det ar en helt annan historia.) Jag vet inte nar jag hade kul i backen mellan Plein Sudden och Moutiere sist, men vissa saker gor mig glad, och tva decimeter pudersno ovanpa pistat ar en av dem.
Narde ett svagt hopp om att Frysen skulle vara oppen, men icke. Tvarstangd. Fast precis nar jag kom ner till byn oppnade dom Plein Sudden, och som vanligt pistar dom bara om ena halvan, sa jag korde pudercruising i pisten, igen. Harligt. Efter det rejsade jag upp i Cascades, spanare som jag ar sag jag folk i Portette, och bade oakt och opistad Le Fond.
Fond var minst sagt en utmaning. De holl pa att pista, men slappte ner folk anda, det var inte sa manga som var ute. Att aka pa cirkus 70 cm puder som precis blivit tillplattat av en flera ton tung maskin ar ungefar som att aka pa.. en valdigt tat indisk matta, som ligger pa ett berg av kuddar. Mjukt. Och lite sadar att man fastnar.
Att aka i 70 cm orort puder daremot, ar en utmaning. Idag hade jag garna haft en decimeter langre skidor, eller atminstone en centimeter bredare. Eller tva.
Ar det flackt kommer man ingenstans. Och nar det val lutade lite fick jag lagga all energi pa att fa upp skidspetsarna, och svanga var nastan inte att tanka pa.
Men det var kul anda. Spannande.
Efter det agnade jag, och Johanna som tagit lite sovmorgon, ett djavla tag at att jaga runt efter liftar som precis oppnat, fast som egentligen inte alls var oppna. Forst Funitelen, som "bara slappte upp folk som skulle till jobbet" (restaurangen jamte toppstationen) och beraknades oppna efter en halvtimme. Sedan ner till Deux Lacs for att kolla laget i Moraine. Nar jag kom runt kroken pa transporten och ser en lift som ror sej, och folk som sitter i den tjuter jag "Den GAR!" och far ivag som en skottspole. Val dar far vi beskedet "only for workers". Dessa attans bergsrestauranger. Vi vanliga dodliga far vanta "at least an hour". Sa, tillbaka till Funitel, som fortfarande inte gar, och efter lagesbedomning vinner kalla tar framfor vantan pa nypistad Tete Ronde.
Resten av dagen tillbringas pa Tango, med Bolo, Ahlgrens Bilar, varm choklad och en forkrossande seger i UNO, som vanligt.
Ikvall lutar det at RappaKalja. Hoppas jag.
*Och elefanthonan Grace, och hennes tva ar langa graviditet ocksa.
Precis nu lutar det at att ga och kopa dendar mjolken, ga hem och leta upp nagot som jag annu inte last. Paasilinna kanske.. fast han ar lite konstig.
*Internt. Forsok inte forsta.
Hursomhelst, jag fnattade in och hamtade kameran och tog kort pa namnda lapp. San ar jag. Sedan gick jag ut och stallde mej i en snohog som rackte mig till halva laren och tog lite kort. Nattsuddarna gav mig konstiga blickar, jeans och skateskor ar kanske inte ratta utstyrseln for snohogshoppande, men whatever. Jag hade valdigt kul.
Och pa bron over till "mitt" hus skrev jag "Farval Falkenberg" pa ett igensnoat fonster. Fast jag vet inte riktigt varfor. Pojkarna fran Mariestad kom forbi, och sag lite latt forvanade ut de med.
Sedan gick jag och la mej och lyssnade pa Lostprophets.
Idag skulle det, enligt vaderleksrapporten, snoa hela dagen och vara skitkallt. Nar jag vaknade klockan atta var det soldis och skitkallt istallet, sa jag gick upp och inmundigade en spartansk frukost, mackor och juice, bara for att jag aldrig kommer ihag att kopa mjolk Innan jag gar till jobbet. Sedan klattrade jag upp i backen (ja, klattrade, det var en meter sno i slanten upp till Plein Sud) och konstaterade att det var synd om alla som skulle aka hem. Sedan konstaterade jag att hoppsan, Plein Sud ar inte oppen, och efter det horde jag en small. Lavinpatrullen in action. Bra det.
Lyckligtvis gick bade Deux Lacs och Moutiere, de ligger helt riskfritt, ur lavinsynpunkt iallafall. (Inte ur "hollandare-pa-snowblades"-synvinkel, men det ar en helt annan historia.) Jag vet inte nar jag hade kul i backen mellan Plein Sudden och Moutiere sist, men vissa saker gor mig glad, och tva decimeter pudersno ovanpa pistat ar en av dem.
Narde ett svagt hopp om att Frysen skulle vara oppen, men icke. Tvarstangd. Fast precis nar jag kom ner till byn oppnade dom Plein Sudden, och som vanligt pistar dom bara om ena halvan, sa jag korde pudercruising i pisten, igen. Harligt. Efter det rejsade jag upp i Cascades, spanare som jag ar sag jag folk i Portette, och bade oakt och opistad Le Fond.
Fond var minst sagt en utmaning. De holl pa att pista, men slappte ner folk anda, det var inte sa manga som var ute. Att aka pa cirkus 70 cm puder som precis blivit tillplattat av en flera ton tung maskin ar ungefar som att aka pa.. en valdigt tat indisk matta, som ligger pa ett berg av kuddar. Mjukt. Och lite sadar att man fastnar.
Att aka i 70 cm orort puder daremot, ar en utmaning. Idag hade jag garna haft en decimeter langre skidor, eller atminstone en centimeter bredare. Eller tva.
Ar det flackt kommer man ingenstans. Och nar det val lutade lite fick jag lagga all energi pa att fa upp skidspetsarna, och svanga var nastan inte att tanka pa.
Men det var kul anda. Spannande.
Efter det agnade jag, och Johanna som tagit lite sovmorgon, ett djavla tag at att jaga runt efter liftar som precis oppnat, fast som egentligen inte alls var oppna. Forst Funitelen, som "bara slappte upp folk som skulle till jobbet" (restaurangen jamte toppstationen) och beraknades oppna efter en halvtimme. Sedan ner till Deux Lacs for att kolla laget i Moraine. Nar jag kom runt kroken pa transporten och ser en lift som ror sej, och folk som sitter i den tjuter jag "Den GAR!" och far ivag som en skottspole. Val dar far vi beskedet "only for workers". Dessa attans bergsrestauranger. Vi vanliga dodliga far vanta "at least an hour". Sa, tillbaka till Funitel, som fortfarande inte gar, och efter lagesbedomning vinner kalla tar framfor vantan pa nypistad Tete Ronde.
Resten av dagen tillbringas pa Tango, med Bolo, Ahlgrens Bilar, varm choklad och en forkrossande seger i UNO, som vanligt.
Ikvall lutar det at RappaKalja. Hoppas jag.
*Och elefanthonan Grace, och hennes tva ar langa graviditet ocksa.
Precis nu lutar det at att ga och kopa dendar mjolken, ga hem och leta upp nagot som jag annu inte last. Paasilinna kanske.. fast han ar lite konstig.
*Internt. Forsok inte forsta.
19 mars 2008
Onsdag
Gardagens konversation:
(Plats: Sittliften Moutiere)
Bummare 1: Dar, under Deux Lacs blev jag snogubbe haromdagen. (Syftar pa vurpor.)
Bummare 2: Snogubbe? Sa ambitiost! (Syftar pa byggandet av en faktisk snogubbe.)
Underliga blickar utvaxlas..
Annars har jag trotta knan, Lac du Lou tar pa krafterna. Nasta gang det dumpar ska jag forsoka lana ett par riktiga offpistskidor. Kanske. Eller bara se till att vara ute ratt tidigt, sa inte solen hinner tynga till all snon.
Preliminar hemkomst antingen 13, 16 eller (forhoppningsvis inte) 27 april. Vi far se. Forhoppningsvis har snubben som har hand om bussen den 16 snart.
Och mitt ansikte ar jattevarmt.
Jisses alltsa.
Har fatt borja anvanda solskyddsfaktor pa aven redan solbruna bitar av ansiktet. Tunn luft och massa sno ar som det ar.
Ratt okej.
(Plats: Sittliften Moutiere)
Bummare 1: Dar, under Deux Lacs blev jag snogubbe haromdagen. (Syftar pa vurpor.)
Bummare 2: Snogubbe? Sa ambitiost! (Syftar pa byggandet av en faktisk snogubbe.)
Underliga blickar utvaxlas..
Annars har jag trotta knan, Lac du Lou tar pa krafterna. Nasta gang det dumpar ska jag forsoka lana ett par riktiga offpistskidor. Kanske. Eller bara se till att vara ute ratt tidigt, sa inte solen hinner tynga till all snon.
Preliminar hemkomst antingen 13, 16 eller (forhoppningsvis inte) 27 april. Vi far se. Forhoppningsvis har snubben som har hand om bussen den 16 snart.
Och mitt ansikte ar jattevarmt.
Jisses alltsa.
Har fatt borja anvanda solskyddsfaktor pa aven redan solbruna bitar av ansiktet. Tunn luft och massa sno ar som det ar.
Ratt okej.
15 mars 2008
Dizzy
You close your eyes and kiss your hand, then you blow it
But it isn't meant for me and I notice
If the choice was ours alone
Then why'd we both choose letting go
Does it end like this
Time never had a chance to heal your heart
Just a number always counting down to a new start
If you always knew the truth
Then the world would spin around you
Are you dizzy yet
Respectfully, some honesty I'm calling out
Do you hear the conversation we talk about
I'll back away to the safety of a quiet house
If there's half a chance in this moment
When your eyes meet mine we show it all
Jimmy Eat World.
10 mars 2008
>_<
Fan ocksa.
Det har ar inte vad jag behover.
Vad jag behover ar ett suddgummi som fungerar pa hjarnceller.
Varfor?
Det har ar inte vad jag behover.
Vad jag behover ar ett suddgummi som fungerar pa hjarnceller.
Varfor?
5 mars 2008
Jag blir sa ironisk nar det snoar.
Sitter pa ValThos mest overhettade internetcafe och betraktar fallande snoflingor. Det ar min nya hobby.
Fast jag funderar pa att bli hollandare. Det finns inget snyggare an snowblades, och snabba solglasogon istallet for goggles sa man far en geek-stripe i pannan.
Underbart!
Fast jag funderar pa att bli hollandare. Det finns inget snyggare an snowblades, och snabba solglasogon istallet for goggles sa man far en geek-stripe i pannan.
Underbart!
3 mars 2008
Miljoombyte
Jag har flyttat mig ut fran hornen jag brukade sta i.
Nu ar jag en centrumperson.
Atminstone ett litet tag.
Tummen upp!
Nu ar jag en centrumperson.
Atminstone ett litet tag.
Tummen upp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
