30 september 2008

Lämna ditt bakomflutna framför dig.

Jag har väl gått vidare nu, antar jag. Förtillfället känner jag mig inte bekväm med att skriva publikt, och jag har sällan något av allmänintresse att skriva om heller. Och eftersom jag vet att en viss ägare till mitt jobb brukar googla arbetsplatsen i fråga ibland ska jag heller inte droppa fler jobbanekdoter här.

Men, någon dag kanske jag kommer tillbaka, så sluta inte titta förbi.

Nu har jag i alla fall uppdaterat länklistan, och dessutom påbörjat ett nytt projekt.
Denna vintern kommer jag resa med dator, och eftersom jag gillar resedagboken, men verkligen avskyr fotoalbumsfunktionen kommer alla bilder med tillhörande långa eller korta beskrivningar att hamna här. På Heddas Bummarblogg. Givetvis kommer jag att skriva resedagbok också, det är ju så bekvämt, man blir ju mailad när det händer saker, men jag tänker inte försöka slåss med bilderna där, och ansiktsbok är också åbäkigt.

Eventuellt slänger jag upp allt från förra säsongen där också, för eller senare.

2 juni 2008

Can You Still Feel The Butterflies?

Om Jimmy Eat World spelar For Me This Is Heaven på Hultsfred..

..inga ord.
Då skulle vi kunna snacka lycka.

Mm.

27 maj 2008

Snott från Alce.

Har hittills gjort under 2008

[x] Du har hittat ny musik du gillar
[x] Du har fått nya kompisar
[x] Du har varit i ett annat land än Sverige
[ ] Du har hoppat från 10'an
[-] Du har låtit bli att skolka även vid de värsta stunder.
[-] Du har fått bra betyg i skolan
[x] Du har varit ledsen
[/] Du har velat dö
[x] Du har varit glad
[x] Du har druckit alkohol
[ ] Du har blivit kär
[x] Du har känt dig sviken
[x] Du har känt att ingen har sett dig
[ ] Du har suttit vid datorn mer än du brukar
[ ] Du har rappat
[ ] Du har skrivit en låt
[x] Du har känt hat
[x] Du har känt som om någon tagit dig för givet
[ ] Du har varit i slagsmål
[ ] Du har varit "sjuk"
[x] Du har varit sjuk
[x] Du har dansat
[x] Du har bråkat med dina föräldrar
[x] Du har haft någon som stött på dig
[x] Någon har sagt att du är snygg
[ ] Bråkat med din älskling
[x] Strulat med en främling
[ ] Strulat med en med samma kön
[x] Varit så uppjagad att du gjort misstag
[x] Gråtit för något som hänt i ditt liv
[ ] Lekt för mycket med bilddagboken
[x] Gjort många sådana här listor för att du haft tråkigt

14 maj 2008

Kung Håkan

Är det bara jag som får en känsla av att Kärlek Är Ett Brev Skickat Tusen Gånger är slutet, och fortsättningen på Precis Som Romeo?

Det kanske bara beror på upprepningarna.
Inte vet jag.

Men Hellström fortsätter vara den kung han alltid varit.
Han är Kung Håkan, helt enkelt.

7 maj 2008

En Nära Fisk-upplevelse för mycket.

Mm.

Det är onsdag idag. Onsdag. Så min optimistiska hjärna tänkte att den skulle slippa undan allt vad måndagsstädning heter. Tji fick den.
Självklart fanns det saker kvar på listan, och ännu mera självklart är att det var pestuppgifterna som alla undviker så länge det någonsin är möjligt.

Jag drabbades av klassikern:
"Damma hyllorna i butiken (även överst)"

Det låter väl inte så farligt, men tro mig, det är det.
SalmonStores verkliga evil genius har nämligen utsett översta hyllan till förvaringsplats för sina prydnadsfiskar. Uppskattningsvis sex-sju hyllmeter pryds av alldeles för många fiskar av varierande fulhetsgrad. Min favorit för tillfället är den drygt femton centimeter långa glasfisken med enorm röd pussmun (Angelina Jolie-style!!) samt vita ögon med total avsaknad av pupiller. Det är verkligen skrämmande, och om tillfälle ges ska jag ta en bild och lägga upp på lämplig plats. Annars har vi bland annat ett hysteriskt stearinljus som är liksom fläckigt i diverse trista färger och till råga på allt ser ut som en fisk, ett glas i form av en gapande fisk med en minst sagt psykedelisk insida och som kronan på verket ett mästerverk i papier-macheaktigt material.

Mästerverket i fråga får inte ens stå på översta hyllan utan har förpassats till en hylla som är i nivå med de flestas ögonhöjd, dvs strax under min. Det föreställer en såndär fisk som blåser upp sig i tid och otid och då även blir taggig.
Och jag tror att en femåring har färglagt den.
Och den har minst lika mycket Angelina Joliemun som glasfisken.

Jeezuz.
Tro mig, det är en skrämmande syn.
Skär sej lite lagom med allt piffigt som står på de andra hyllorna, typ jordgubbsvinäger, cypriotiskt salt, brännvinsböcker och en drös med japanska knivar.

Annars förflöt dagen smärtfritt. Ett hot om disktjänst dinglade i luften i säkert två minuter innan jag konstaterade att det inte fanns någonting att diska varpå jag sorterade fjorton hinkar och blev ivägskickad på fikarast som utspelade sig i torrförrådet.
Någonting säger mig att det är mer logiskt att fika i sällskap av en god vän som inte har rast utan lägger upp bakeoffbröd i rader än att sitta i personalrummet tillsammans med HäntExtra Bild och NU! och dylika horribla tidskrifter.

Imorgon är en ny dag.
Och fiskarna är dammade så det räcker till åtminstone nästa måndag.
Att jag jobbar då tänker jag glatt förtränga ett tag till.
Jag är rätt bra på att smita undan städning om det skulle behövas.

Kan ju alltid köra med synsättet jag lärt mej av Starfish.

"Märker någon om jag inte gör det..?"

6 maj 2008

747-feelings och skrattkramp deluxe

Dagens låt: Markus Krunegård - Jag är en vampyr

Dagens "jag kan inte sluta skratta": Bloggen Katastrofala Omslag

Hela världen är så underbar

Det är sjukt skumt.

Jag får nästan precis samma känsla i kroppen av Jag Är En Vampyr, som av 747.
Det är väldigt märkligt faktiskt.

(Jag ska bespara omgivningen mitt eviga dravel om att 747 är ett "episkt mästerverk" och att om Kent, som dom sa i en intervju i Okej för typ tusen år sedan, nu ville lägga av när de gjort den perfekta låten skulle dom aldrig ens ha gjort Hagnesta Hill och så vidare, ni har hört det förut..)

Anyhow, Krunegård.
Coolt.

28 april 2008

Plast Modell Flugvikt.

När jag var ungefär fjorton hade jag en hyfsat långtgående plan på att skriva en låt med namnet Frigolit.
Nu blev det ju aldrig så, men
det är lite samma känsla jag har i kroppen.

Frustration.
Och att ingenting riktigt är som det ska.
Jag vet ju nu i efterhand vad det var som var så fel då.
Flera saker.
Men just nu är det bara luddigt.
Jag får liksom inget grepp om tillvaron, och det är inte bara det att jag precis landat i metropolen Falkenberg igen, det är klurigare än så. Även om jag inte kan sätta fingret på vad.

Jag är i ofas med mitt liv.

On Top.

27 april 2008

>_<

Väx upp för fan!

25 april 2008

Ordknapp

Hade jag kunnat sluta bry mej hade jag gjort det.

Men det är inte så lätt.





Annars då?

Jodå, det är bra.
Personalfest igår, och även om alltför många satt still mest hela tiden var vi några som tog schlagern till våra hjärtan och dansade så det stod härliga till.
Det är ju nyttigt med motion.
Idag tänker jag inte göra någonting alls.

Fick även träffa Starfish igår, det var väldigt trevligt.
Det går att bygga affärsidéer på gelatin.

Ursäkta ordknappheten, men jag är lite halvt ur balans för tillfället, och då är det svårt att få ur sig något vettigt och/eller läsvärt.

23 april 2008

Best of: Val Thorens

Hedda skapar mixskivor, igen. Denhär gången blir det Best Of Val Thorens, ologiskt kronologiskt.

Fort Minor - Where'd You Go: Typisk "nu har jag åkt skidor i sex timmar och vill inte gå till jobbet"-låt. Eller en riktig hemlängtesnyftare. Det beror lite på humöret.
The Shins - New Slang: Bäst av alla suveräna låtar på soundtracket till Garden State, filmen som aldrig blev sedd, eftersom den tillgängliga datorn valde att kasta in handduken för gott.
Tom Petty - Free Falling: Afterskiklassiker #1. Drar igång minst en afterski i veckan, (ibland fler) efter att trummisen stått på Tangos utebardisk och vrålat "ladies & gentlemen, come in and join the party" i sann Good Morning Vietnam-anda.
Backstreet Boys - I Just Want You To Know: Afterskiklassiker #2. När den väl spelas är det bara a) de mest envisa soljagarna b) folk med svår heltäckningsmatteallergi c) folk med tinnitus som är kvar ute på terassen. Fast det var först efter sportlovet som solen fortfarande låg på vid kvart över fem, så kategori A är bara en vårkategori.
Red Hot Chili Peppers - Wet Sand: Heddas "gå till jobbet"-låt. Och solot i slutet är sådär så jag går sönder lite varje gång jag hör det. Inte evighetslångt och helt utan funktion, tvärtom. Känsla.
Snook - Såpbubblor: Låg stämning i 501? Snook fixar allt, eller ja.. jag är inte helt säker på att Abby och Ellie förstår vad han snackar om, men fattar man svenska blir man glad.
The Killers - Somebody Told Me: Stämningshöjare #2, jag vet inte riktigt varför.. eller alltså Killers är kungar, men jag kommer inte på någon bra historia bakom varför den hamnar på listan. Oh well, kickass låt hursomhelst.
Fall Out Boy - Thnks Fr Th Mmrs: Matildas låt. Helt odiskutabelt, det är Matildas låt helt enkelt. Det är inte jag som haft den på repeat så att den lurat in sej bland mina topp 5 mest spelade på iPoden, fast det hade nog inte vart helt otroligt om det hade varit jag heller.
Bert & Heman Hunters - Kaubåj: Förfest i 415 #1. Johanna och Anna verkar gilla Heman Hunters, och textraden "om jag träffar en girl så kan det bli ett föl" är det bästa (sämsta?) nödrimmet sedan Thåström rimmade "tro" med "blow".
Jumper - Miljonär: Förfest i 415 #2. Tvåmans-allsång, och varken jag eller Johanna förstår vart Jumper tog vägen. Asbra ju!!
Jimi Jamison - I'll Be Ready: Snesko #1. Det kanske är lite småkonstigt att en låt som förknippas med silikonbrudar som springer i slowmotion i vattenbrynet spelas så gott som alltid på en liten dansk bar, vars golvyta är mindre än vårat vardagsrum, men så är det.
Bon Jovi - Livin' On A Prayer: Snesko #2. Drenger og piger, vänligen ställ er på stolar och bord, vi har pudelrock i högtalarna! Oooooooh, we're halfway theeeere! OooooOooh, livin' on a prayer!
Rage Against The Machine - Killing In The Name: Snesko #3. Det är något speciellt med att stå i ett mycket litet rum, där över hundra människor vrålar "F*ck you, I won't do what you tell me!" samtidigt som kondensen rinner nerför fönsterrutorna och ett mindre moln bildas utanför så fort någon öppnar dörren.
Muse - Starlight: Radioplåga, en av få som inte är på franska. Nico hävdar att Muse bara är bra sålänge Matt Bellamy håller käften. Själv är jag lite kluven. Vissa dagar håller jag med, andra inte.
Britney Spears - Piece Of Me: Förflyttar oss från Snesko till Saloon, vägg i vägg, och nästan alltid öppet ett par minuter längre. Nog för att låten är tjötig, men står valet mellan Brittan och Boten vet jag vad jag väljer.
Maskinen - Alla Som Inte Dansar Är Våldtäktsmän: Årets Låt på WOFTAM-Awards. Tvivlar fortfarande på huruvida alla engelsmän verkligen vet vad titeln betyder, jag menar, de älskar Boten Anna utan att förstå ett ord. Dessutom döper de om den till "Allzmeentedans ee Waldtexzman" hela tiden. Hihi!
Semisonic - Closing Time: Stängningslåten #1. När ljusen tänds på Saloon och denhär låten går igång hamnar man ständigt i valet och kvalet. Gå hem eller gå vidare till Underground. Brukar sluta med tio minuters velande och borttappande av folk i kylan utanför.
Tenacious D - Fuck Her Gently: Första gången jag hörde denhär låten satte jag morgongröten i halsen. Numera stämmer jag in i den allmänna allsången. "I'll order it from ZAAANZIBAAAR!"
Eva Cassidy - Fields Of Gold: Sting, gå och gräv ner dej, det här kan vara det bästa som någonsin spelats in. Världens bästa somna-låt, deppa-låt, läsa en bok-låt och så vidare. Även en bra låt att trösta öronen med efter att ha plågat dom med alla låtar på listan från Free Falling och neråt.

Låtarna som aldrig ens kom på fråga:
  • BassHunter - Boten Anna/Now You're Gone
  • Peps Persson - Oboy!
  • Allt med Rihanna

Gamla Vanor

Jag går alltid in på aftonbladet.se av gammal vana, fast det är riktigt längesedan jag faktiskt läste någonting där.
Idag kollade jag i och för sej Per Bjurmans blogg om USA-valet, men det hör inte till vanligheterna.

Jag tror att tangentföljden "aft"-"neråtpil"-"enter" sitter i ryggmärgen.

Serri, vill man ha nyheter istället för katastroflayout och tusen meddelanden från Firefox som "has prevented si och så många reklamspam" finns DN och GP.
Kvällsdraken, vik hädan!

20 april 2008

Att komma hem

Jag har många kramar på lager nu.
Och många jag vill krama.

11 april 2008

Val Thorens

det ar varning for ras
ga sa forsiktigt du kan
dina ogon kan krossa min varld
som stenar mot glas
varning for ras

Uppbrott.

Det ar dags att aka hem.
Nu nar hemlangtan val gatt over, nar jag hittat en plats i tillvaron dar jag trivs. Det ar snart inga fler tvamansefterfester med Anna, Oboy och Winnerback. Inget hangande pa Saloon och Tango, inga fler utbrott over stolpskott i liftkon, definitivt ingen mer burkbolognese.

Som jag sa inatt nagon gang..

Jag hade en valdigt stor ryggsack pa mej darhemma, men jag lamnade den pa Mc Donalds parkering vid femtiden pa morgonen den forsta december 2007, och jag tanker inte ta pa mej den igen.

Som jag kanner det har jag blivit den jag redan borde ha varit. Jag kastade mej ut fran tiotusen meters hojd, och jag landade. Det tog ett tag. Men jag landade.
Klarade mej sjalv.
Har ar jag en valdigt fristaende liten enhet, och att komma hem till vardagen later inte langre lika underbart som det verkade i januari. Nu ar det snarare skrammande. Det har hant sa mycket har som dom dar hemma knappast lar forsta.

Bara det att alla man umgas med teoretiskt sett ar vuxna, men lever ett "ta dagen som den kommer"-liv som jag aldrig sett nagon annan stans.


Alltsa, Falkenberg skrammer mig.

30 mars 2008

If Only Duct Tape Could Fix Everything

Visserligen ar jag starkare nu an for 120 dagar sedan, men anda..

Jag kanner mig en smula ynklig.
Och jag vet inte varfor.

Taskigt vader?
Vi skyller pa det.

Ord.
Det handlar om ord.

22 mars 2008

En meter stangda liftar och lite annat ocksa.

Inatt nar jag kom hem fran jobbet (ovanligt tidigt dessutom, 00:13) och halvsovandes klev in i hissen blev jag valdigt fort valdigt klarvaken. Mitt pa spegeln sitter en a4-sida med texten

Warning!

The road to Moutiers will be closed tonight between 4 am - 5 am, and between 5.30 am - 6.30 am because of avalanche-clearing.

Jag som alltid blir helt till mig sa fort det snoar blev annu mer till mig an vanligt. Inte ens under jattedumpen i borjan av december behovde dom stanga vagen, och till raga pa allt under transferdygnet. Men, det ar battre att stanga och spranga bort lavinerna an att halla oppet och riskera att folk blir mos. Valdigt fornuftigt. Och omtanksamt att upplysa turisterna om att de vackert far agna sig at bilkoande pa morgonen.

Hursomhelst, jag fnattade in och hamtade kameran och tog kort pa namnda lapp. San ar jag. Sedan gick jag ut och stallde mej i en snohog som rackte mig till halva laren och tog lite kort. Nattsuddarna gav mig konstiga blickar, jeans och skateskor ar kanske inte ratta utstyrseln for snohogshoppande, men whatever. Jag hade valdigt kul.

Och pa bron over till "mitt" hus skrev jag "Farval Falkenberg" pa ett igensnoat fonster. Fast jag vet inte riktigt varfor. Pojkarna fran Mariestad kom forbi, och sag lite latt forvanade ut de med.
Sedan gick jag och la mej och lyssnade pa Lostprophets.

Idag skulle det, enligt vaderleksrapporten, snoa hela dagen och vara skitkallt. Nar jag vaknade klockan atta var det soldis och skitkallt istallet, sa jag gick upp och inmundigade en spartansk frukost, mackor och juice, bara for att jag aldrig kommer ihag att kopa mjolk Innan jag gar till jobbet. Sedan klattrade jag upp i backen (ja, klattrade, det var en meter sno i slanten upp till Plein Sud) och konstaterade att det var synd om alla som skulle aka hem. Sedan konstaterade jag att hoppsan, Plein Sud ar inte oppen, och efter det horde jag en small. Lavinpatrullen in action. Bra det.
Lyckligtvis gick bade Deux Lacs och Moutiere, de ligger helt riskfritt, ur lavinsynpunkt iallafall. (Inte ur "hollandare-pa-snowblades"-synvinkel, men det ar en helt annan historia.) Jag vet inte nar jag hade kul i backen mellan Plein Sudden och Moutiere sist, men vissa saker gor mig glad, och tva decimeter pudersno ovanpa pistat ar en av dem.

Narde ett svagt hopp om att Frysen skulle vara oppen, men icke. Tvarstangd. Fast precis nar jag kom ner till byn oppnade dom Plein Sudden, och som vanligt pistar dom bara om ena halvan, sa jag korde pudercruising i pisten, igen. Harligt. Efter det rejsade jag upp i Cascades, spanare som jag ar sag jag folk i Portette, och bade oakt och opistad Le Fond.
Fond var minst sagt en utmaning. De holl pa att pista, men slappte ner folk anda, det var inte sa manga som var ute. Att aka pa cirkus 70 cm puder som precis blivit tillplattat av en flera ton tung maskin ar ungefar som att aka pa.. en valdigt tat indisk matta, som ligger pa ett berg av kuddar. Mjukt. Och lite sadar att man fastnar.
Att aka i 70 cm orort puder daremot, ar en utmaning. Idag hade jag garna haft en decimeter langre skidor, eller atminstone en centimeter bredare. Eller tva.
Ar det flackt kommer man ingenstans. Och nar det val lutade lite fick jag lagga all energi pa att fa upp skidspetsarna, och svanga var nastan inte att tanka pa.

Men det var kul anda. Spannande.

Efter det agnade jag, och Johanna som tagit lite sovmorgon, ett djavla tag at att jaga runt efter liftar som precis oppnat, fast som egentligen inte alls var oppna. Forst Funitelen, som "bara slappte upp folk som skulle till jobbet" (restaurangen jamte toppstationen) och beraknades oppna efter en halvtimme. Sedan ner till Deux Lacs for att kolla laget i Moraine. Nar jag kom runt kroken pa transporten och ser en lift som ror sej, och folk som sitter i den tjuter jag "Den GAR!" och far ivag som en skottspole. Val dar far vi beskedet "only for workers". Dessa attans bergsrestauranger. Vi vanliga dodliga far vanta "at least an hour". Sa, tillbaka till Funitel, som fortfarande inte gar, och efter lagesbedomning vinner kalla tar framfor vantan pa nypistad Tete Ronde.

Resten av dagen tillbringas pa Tango, med Bolo, Ahlgrens Bilar, varm choklad och en forkrossande seger i UNO, som vanligt.

Ikvall lutar det at RappaKalja. Hoppas jag.
*Och elefanthonan Grace, och hennes tva ar langa graviditet ocksa.

Precis nu lutar det at att ga och kopa dendar mjolken, ga hem och leta upp nagot som jag annu inte last. Paasilinna kanske.. fast han ar lite konstig.

*Internt. Forsok inte forsta.

19 mars 2008

Onsdag

Gardagens konversation:

(Plats: Sittliften Moutiere)

Bummare 1: Dar, under Deux Lacs blev jag snogubbe haromdagen. (Syftar pa vurpor.)
Bummare 2: Snogubbe? Sa ambitiost! (Syftar pa byggandet av en faktisk snogubbe.)

Underliga blickar utvaxlas..


Annars har jag trotta knan, Lac du Lou tar pa krafterna. Nasta gang det dumpar ska jag forsoka lana ett par riktiga offpistskidor. Kanske. Eller bara se till att vara ute ratt tidigt, sa inte solen hinner tynga till all snon.

Preliminar hemkomst antingen 13, 16 eller (forhoppningsvis inte) 27 april. Vi far se. Forhoppningsvis har snubben som har hand om bussen den 16 snart.

Och mitt ansikte ar jattevarmt.
Jisses alltsa.
Har fatt borja anvanda solskyddsfaktor pa aven redan solbruna bitar av ansiktet. Tunn luft och massa sno ar som det ar.
Ratt okej.

15 mars 2008

Dizzy

You close your eyes and kiss your hand, then you blow it
But it isn't meant for me and I notice
If the choice was ours alone
Then why'd we both choose letting go
Does it end like this

Time never had a chance to heal your heart
Just a number always counting down to a new start
If you always knew the truth
Then the world would spin around you
Are you dizzy yet

Respectfully, some honesty I'm calling out
Do you hear the conversation we talk about
I'll back away to the safety of a quiet house
If there's half a chance in this moment
When your eyes meet mine we show it all

Jimmy Eat World.

10 mars 2008

>_<

Fan ocksa.

Det har ar inte vad jag behover.
Vad jag behover ar ett suddgummi som fungerar pa hjarnceller.

Varfor?

5 mars 2008

Jag blir sa ironisk nar det snoar.

Sitter pa ValThos mest overhettade internetcafe och betraktar fallande snoflingor. Det ar min nya hobby.

Fast jag funderar pa att bli hollandare. Det finns inget snyggare an snowblades, och snabba solglasogon istallet for goggles sa man far en geek-stripe i pannan.
Underbart!

3 mars 2008

Miljoombyte

Jag har flyttat mig ut fran hornen jag brukade sta i.
Nu ar jag en centrumperson.
Atminstone ett litet tag.

Tummen upp!

23 februari 2008

Denna Skokartongen, Ett Liv

Det forsta som slar mig nar jag oppnar dorren till Altineige 501 ar inte skorna, sakert tio par, huller om buller pa den blamurriga heltackningsmattan. Inte heller det faktum att bordet rakt framfor mig ar tackt av forra veckans brodsmulor, ketchupflackar, sminkrester och veckoturisternas overblivna mat.
Det som forvanar mig, ar att det nastan kanns som att komma hem.

Hej, har har du ditt liv.
I en fyrkantig lada pa trettiofem kvadrat, dar ditt rum ar underdelen av en vaningssang, och din bokhylla ar under sangen.

Trots att skidor och brador star lutade mot hyllor och skap, trots att tusen sladdar och plattanger, och den alskade brodrosten blockerar golvutrymmet mellan bordet och "koket". Trots handfatet som kraver minuter av intensivt skrubbande for att slappa taget om all ingrodd tandkram och foundation (jag tror att det ar foundation, eller kanske puder av nagot slag.. smink ar inte min starka sida..).

Det kanns som om jag passar in har, pa mitt hogst personliga, latt forvirrade och lite underliga vis.

Ibland hatar jag det.

Men nar jag sitter i solen, 2300 meter over havet och tjotar med Mia och Matilda, da ar det faktiskt helt okej att bo i en skokartong.

Sa lange jag inte tanker pa hur mycket jag saknar min gitarr.
Eller dej.

9 februari 2008

Nu Har Jag Trakigt.

Namn: Hedda
Födelsedag: 17 oktober
Hemstad: Falkenberg
Ögonfärg: Grönaktig
Hårfärg: Blond
Stjärntecken: Vag
Skostorlek: 38-39
Är dina föräldrar skilda? Ja.
Skor i dag: Etniesdojor som once upon i somras var vita.
Mål för året: Utvecklas som manniska (pretto)
Det första du tänker på när du vaknar: Peclet? Menuires? Orelle?
Piercings: Nej.
Tatueringar: Nej.
Namn på barn: Barn?!!
Vad vill du bli när du blir gammal?: Klok och rynkig.
Drömjobbet: Resereporter ar val det enda jag kan tanka mig for tillfallet.
Favoritmat: Mycket, men eftersom jag ar i France ar jag sjukt sugen pa kottbullar och makaroner.
Sport: Utforsakning.
Glass: Choklad, eller hallonsorbet.
Godis: CHOKLAD!!
Låt: Big Casino, Wet Sand, 747 och typ tusen till.
Helgdag: Jag gillar de flesta dagar. Dock inte helgdagar.
Årstid: Alla!

Senast du...
Skrattade? Idag, satt i Moutiere med pappa och skrattade at lunchturbulens.
Grät? Igår pa fyllan. Arlighet gor ont.
Kollade på film? Innan idag, Grey's Anatomy S3E16
Drog ett skämt? Lunchturbulensen. Valdigt internt.
Sjöng en sång? Nynnade pa The River innan. Raknas det?

Just nu...
Vad ser man utanför ditt fönster? Ett staket och folks fotter. Sno.
Lyssnar du på musik nu? Ja. The Ark.
Vad har du på dig? Gra skidbyxor, svart understallstroja med rot t-shirt over, gron mossa, skor.
Vad är det på din musmatta? Det ar en rod servett, ingen musmatta.

Har du...
Blivit kallad hora? Ja
Ljugit om din ålder? Nej.
Bråkat utan anledning? Troligen

Har du under den senaste månaden...
Druckit alkohol? Ja
Rökt? Nej
Shoppat? Raknas mat och en ryggsack?
Skejtat? Nej
Bakat? Nej
Motionerat? Ett ord: Skibum.
Solat? Massor.
Haft sex? Nej.
Pussats med någon? Humm, jo, det var denna manaden.
Pratat i telefonen mera än i 60min? Nej.


Hur många kan du lita på? Ett antal val utvalda trevliga personer.
Hur många Vet allt om dig? Absolut allt? Det ar nog bara jag.
Längar du efter? Alldeles for manga.

Wet Sand

Och jag vill bara ha 747 i lurarna och stirra ut pa varlden som far forbi.
Men jag ar har.

I en djavla betonghala i de franska alperna.
Ensam.
Och det kanns som om det mesta bara blir fel. Inte jattefel, men sma fel, hela tiden, som ater sonder.

Ni kan skratta om ni vill, hana oss, vi ror oss, ni star still.

Jag ar som i en bubbla.
Det har jag kanske alltid varit.
Radd att trampa pa omvarldens tar, och just darfor gor jag det.
Speciell?
Inte sarskilt.
Det finns manga som jag, fast kanske inte just har.

Hur kan jag vara overlagsen nar jag hela tiden stadar undan mig sjalv? Vi snackar big time missforstand dar. Fast resten stammer nog ratt bra.
Jag ar ensam.

Och jag gor som jag brukar gora nar det mesta bara jaklas.
Gar sonder och pusslas ihop igen till det genialiska gitarrsolot i Wet Sand. Det finns sa manga solon som inte tillfor nagonting mer an teknik, men det. Oh. My. God.
Kansla.
Big time.

Jag gar alltid lite sonder.
Men jag ska pussla tillbaka mig igen, lite battre, lite skrapad och skev kanske, men taligare.
Jag ar van vid att klara sant pa egen hand.

Och jag ar inte arg, bara nollstalld och forvirrad.

1 februari 2008

070201

Det ar varmt pa internetcafeet i Carongallerian. Fyller man overvaningen i en liten tobaks&tidningsaffar med datorer tenderar det att bli sa.
Jag klagar inte, bara konstaterar. Salange det inte ar lika varmt som pa Saloon innan airconditionen installerades ar jag ganska nojd.

Igar smalte min choklad nar jag satt har.

Jag vet att jag tjatar mycket om sno just nu, men det ar frustrerande. Bade att snon som ar inte ar sa varst rolig, och att jag har blivit sa bortskamd. Satt i Deux Lacs-liften innan och tankte aka upp till Portette, men insag pa transportstrackan dit att jag inte sag sarskilt mycket.
Alltsa akte jag hem istallet.
Hade jag varit en vanlig veckonisse hade jag aldrig gjort sa... men nu kanner jag att jag har rad att vanta. Det finns ju annat att gora i Val Tho an att aka skidor. Kolla pa filmer man redan sett, sla ihjal en timme eller tva framfor datorn, driva runt i gallerian och titta i skyltfonster, dricka varm choklad pa Tango. Jag ar inte sysslolos. Bara rastlos.

Igarkvall forsokte jag forklara de svenska extrabokstaverna for Nico. Det gick.. sadar. Nu finns ju inte dom pa tangentbordet har heller sa det ar ratt besvarligt att skriva om det ocksa. Sesam, vi har funnit Dagens I-lands!

Manga bokningar idag med.. karman har hunnit ikapp mej for att jag forsokte ta ledigt en onsdag. Det lar jag inte fa fler ganger.

12 januari 2008

Facebookish

Hedda is:
  • saknar Sofie
  • saknar Den Lille
  • saknar Lillebror
  • saknar Moa
  • saknar Johanna
  • saknar CC
  • saknar Emelie
  • saknar Alexander
  • saknar Lina
  • saknar Lisa
  • saknar alldeles for manga for att det ska vara riktigt halsosamt.
Hedda is in ValTho dar det varker ner nysno och det gor henne en smula studsbollig i magen nar hon tanker pa morgondagen. Gardagen, eller natten vill hon daremot glomma en smula. Usch. Franvarande, narvarande, whatever, inte var det jag som var dar iallafall.

I will meet you in the corner of Lucky Avenue & 7:th, and I'll take you all the way. To where the streets don't have no shadows, to where tomorrow is today.

Fucking Falkenberg, att det ska vara sa langt bort.
Det kanns som om det ar en helt annan varld.
42 dagar av pasta, grot, sno och kamp mot sociala fobier har gjort avstandet sa oandligt langt, och jag onskar att ni var narmre an vad ni ar.
Jag tror inte att ni fattar hur mycket.

Jag tror inte att det finns tillrackligt med ord.