Ironi:

Cheer Up Emo Kid

Det är ironi :)

Kanske är jag sån. Kanske tycker jag mer om att sitta och spela gitarr och fylla min dagbok med akustiska låtar om ensamhet och drömmar än att röja järnet på helgerna. Kanske tycker jag att det bästa som finns är att ligga i min säng och titta ut på månen. Att cykla genom en skog och känna att det verkligen luktar höst.
Låtarna blir aldrig färdiga. Dom blir bara arga slitiga textrader utan sammanhang.
Men det spelar ingen roll, för funktionen dom fyller är att jag ska avreagera mej.
Jag är emokid på nätterna. Då kan jag sitta och tänka. Då kan jag sitta med fönstret vidöppet och det är skönt. Då kan det kännas som om hela världen är emot mej, just för att jag sitter ensam med vidöppet fönster och lyssnar på dyster musik. Men det är den ju inte. Egentligen tycker världen om mej.

Nu ska jag äta tacos, ha det.