Ollie

Har vart i skejthallen nu, jag kom hem för snart en timme sen. Det verkar som om det kommer lösa sej med ny lokal, man kan ju åtminstone hoppas. Men det var verkligen synd att det var sista dagen i den ahllen som nu är idag. Först gick det trögt som sautan, men när jag blivit lite varm flöt det på. Ibland infann sej ögonblick av flow.

Som den perfekta ollien jag gjorde. Högt, högt iden stora quarterpipen, den som är jättehög och nästan vert. Ollien i sej var väl inte hög, men den var perfekt ändå. Rak, inte sned i landningen, och fötterna på truckarna. När jag landade, och märkte hur högt upp jag var blev jag rädd, och tänkte; "oj, fixar jag att landa?" Det gjorde jag. Och det var den bästa ollien jag någonsin gjort. I den bästa skejthallen i världen.

Bilden är på en annan ollie, men i samma qp, för nån månad sen eller så. Den var bra den med, men lite skev.

Jag satte noseslide på curben på loftet också. Så dags att sluta vara rädd för metallkanter nu. Visserligen dammsugarnoseslide, men ändå. Jag gled rätt bra några gånger.

Hahumm, ja. Varför slutar alltid allting när det är som bäst?
V.I.F, älskade skejthall.

(V.I.F är en förkortning av Vila I Frid. Inget R.I.P här inte, mitt modersmål är svenska!)