Jag är så trött på det nu. Det har varit konstant dimmigt, mer eller mindre iallafall, i flera dagar och dimman trycker på mitt huvud så jag blir seg och trött. jag sitter här och lyssnar på Eels och väntar på att Commander ska börja. Msn är tråkigt, jag känner inte för att prata just nu. Inte tomprata. Ibland är hela världen ett skal och jag kommer inte innanför det. Jag har fastnat utanpå, i en massa kletig hårspray.
Ge mej lite verklighet, nåt som funkar i min pojkflicksvärld.
Ge mej lite känsla av att stå på bryggan i juni och veta om den hemska isande känslan när fötterna skär vattenytan tre meter ner. Känslan av att sitta i en handduk och frysa.
För det är då jag vet att jag lever.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar