Oturen, den omöjliga oturen.

Fan också.

Det var inte denhär helgen jag skulle få feber och må som ett ösregn.
Inte denhär.

Sjutton veckor.
Sjutton jävla helger att bli sjuk på.
Men nej, inte jag.
Nu.
Fucking feber.

(Fucking jobbat för mycket, jag vet att det är delvis därför.)

Inget Malmö för mej alltså.
Grey's Anatomy på DVD, något slags plåster på såret är det väl.
Men ett väldigt litet och fult ett, som sitter löst och inte hjälper väl.

Oh, well...