What's The Matter With You?

Jag känner att detdär med bloggande går lite sådär just nu. Jag hittar aldrig rätt ord längre, allt känns fel, otillräckligt kanske..
Helt plötsligt hittar jag balansen och tappar fotfästet på samma gång. Drömmer om att våga falla, men står och vinglar på kanten, som jag alltid gjort. Det finns så många frågor som väntar på svar, men även många som redan blivit besvarade och gjort att jag kanske kan ta mej någonstans.

Det har hänt så mycket de sista månaderna.
Först och främst, tack Lina&Sara, för jag har alltid lyssnat på er, och ni lurade ut någon ny version av mej. Fick mej att våga lite mer. 28 april, yeah.
Helt plötsligt händer det saker, och tyvärr hängde hjärnan inte riktigt med, och orken tog slut på målsnöret, på studenten, men ändå, kebabrulle på Tullbron, det var bra.

Nu är det sommar och tack och lov är vädret kasst så jag slipper den klassiska "jag jobbar så mycket att jag inte hinner vara på stranden"-ångesten. Nu har jag bara "jag jobbar så mycket att ajg inte hinner träffa mina vänner"-ångest. Vilket i och för sej är minst lika illa.. Midsommar tillbringades hursomhelst, till omgivningens stora nöje, med en påse godis och StarWars på dvd, och det är jag nog faktiskt rätt glad för.

Jag kommer ingen vart. Nu går jag och lägger mej, för jag ska upp om fem (!) timmar.
Hata skiftarbete.