Jag skulle så gärna vilja göra något bra för mänskligheten. Någon större än bara "småsaker" på min egen nivå. Jag kan bara inte komma på vad jag skulle kunna göra. Ibland tror jag att jag är speciell, att jag är annorlunda och minnesvärd.
Skitsnack.
Jag är inte speciellare än någon annan.
Jag är en annorlunda nobody.
När de andra går på asfaltsgången trampar jag i gräset precis brevid. Nära, men ändå lite, lite utanför. Jag kanske korsar vissa gränser, men det är inte med mycket. Jag är fortfarande nära normen, normaliteten. Vad nu det är.
Det känns som om jag inte räcker till, att det inte räcker med att vara jag. Att jag skulle behöva en uppgradering. Hedda v 2.0. Jaja.
Det är bara att hålla huvudet ovanför vattenytan, fortsätt simma, fortsätt simma. Det är bara två veckor till sportlovet. Underbara Duved. Jag tror att jag längtar ihjäl mej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tyvärr H, vi är inte unikare än alla andra, hur vi än kämpar och försöker :P
Apropå små och stora dåd - vi måste alla börja någongång, och vem kan då realistiskt begära att man ska utföra stordåd från början?
Gör det du kan idag, imorgon kan du mer. Juh!
Skicka en kommentar