4 februari 2007

Saturday Night Blogging

Ibland känns det som om jag håller på att bli en av dom...
Jag gillar det inte.

Lördag är lika med lugn dag. Lite teve, lite promenad, lite plugg. Plötsligt ryck av att "jag vill flytta hemifrån", IKEA-katalog och stearinljus. Och jag har ätit alldeles för mycket godis. Framemot kvällningen tog elgitarren tag i mej, och som vanligt är jag världens häftigaste rockstar när ingen ser. Fan.
Jag måste ju klara av att vara häftig även inför granskande ögon. Innerst inne vet jag ju att jag kan. Precis som min teori kring killar. Ibland tror jag att många av killarna i min närhet inte riktigt ser mej som tjej. Alltså, klart att dom ser mej som tjej, men inte som tjej. Jag kanske är lite för mycket pojkflicka, åsikter och jeans för det. Jag skulle kunna vara hur söt somhelst. Men jag lägger inte ner den energin speciellt ofta, och det är mitt eget val. Ibland räcker det att veta vad jag skulle kunna. Och är man snygg för ofta blir folk förvirrade de dagarna man inte är det, men jag som bara gör mej till ibland får positiva reaktioner så fort jag ser det minsta tillfixad ut av just den anledningen. Hur många klarar av det med bara en rätt ny tröja, mascara och lite hårsprej?

Ekonomiskt är det också, haha.

1 kommentar:

Berander sa...

Även om yta kan vara såväl kul som attraktivt så vinner man nog i längden på att inte vara überflashig.

Om du har en något nedtonad yta lyser de inre kvalitéerna igenom desto lättare, och det ju för dem man vill bli omtyckt, right?

Dessutom har du ju helt rätt i att man som lite grå inte behöver ta i så mycket för att kunna åstadkomma en förändring. Lite färg gör rätt mycket på en mus, men ingen större skillnad på en påfågel...

Jag skulle kunna skriva massor om det här :)

Hur gör en überflashig människa när det nalkas fest?!?