Att spatsera är en konst som oftast utövas av femtioplussare. Själv är jag en sjuttonplussare som har fått en rejäl överdos av spatserande människor det senaste halvåret. Jag har full förståelse för att man gärna spatserar när man är på restaurang en söndag, med eftertänksamma fotsteg och ögonen fästa på konsten högt uppe på väggarna. (Samma konst som det tog mej sex veckor att upptäcka eftersom jag definitivt inte ägnar mej åt spatserande, snarare den motsatta konsten "hur fort kan jag gå innan jag börjar springa".)
Fine, spatsera, det är trevligt. Men spatsera inte framför mej när jag bär fyra tunga tallrikar med Dagens Rätt som bränner genom porslinet och därmed skållar mina armar. Och om man nödvändigtvis gör det ändå, så snälla, snälla, reagera på ett försynt "ursäkta mej".
Alltså, idag har vart en abnormt seg jobbdag, det är därför jag ens har ork att blogga om den. Inget har tatt slut, eller ens varit i närheten. Wow! Eller jo, Dagens tog slut men det är faktiskt meningen. Femtioplussare gillar potatisgratäng.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar