Noll Motivation

Vissa ansikten ser man nästan varje dag i tre, fyra år och sen ser man dom aldrig mer. Ibland gör det ingenting alls. Andra saknar man. Vissa fortsätter man att se. Det är väl tur.

Grattis till körkortet kompis, nu kan du verkligen göra vad du vill. Åka till Sibirien om andan faller på, men det borde den inte göra. Det är väldigt kallt i Sibirien såhär års. Åk dit på sommaren istället, eller inte alls.

Mamma undrade om alla mina dagar nuförtiden är "helt okej"-dagar, varken upp eller ner. Tyvärr är det nog så. Och jag är tvär i skolan utan att veta varför egentligen. Läxförhöret på samhällskunskapen idag kom som en chock, jag hade helt glömt bort att plugga. Jag glömmer allt nuförtiden. Eller inte allt, men allt som förefaller vara mindre viktigt. Läxor och sånt. Jag är bara så djävla trött på dethär. Motivationen trillade just ner i en tio meter djup brunn och planerar inte att komma upp på denna sidan nyår. Visserligen är det bara knappt två månader dit, men det är inte bra. Jag behöver lite fajt, jag behöver komma igång igen jag är så trött på att allting går på halvfart hela tiden. Och samtidigt tänker jag att, nej, jag orkar inte börja på svenskauppgiften. Jane Austen eller Robert Louis Stevenson, det är frågan. Austen blir det nog. För Skattkammarplaneten är bra, men jag har inte läst boken. Apropå böcker, jag ahr börjat läsa om mina Eddingsböcker igen. Femtonde gången eller något sånt.

Vart tog all glöd vägen? Jag som aldrig skulle sluta brinna, nu sitter jag här och är ett enda stort frågetecken. Fanfanfan!

Det är inte läskigt att svara i telefon. Att ringa däremot...