Eftersom julpyssel, påskpyssel och i-största-allmänhetpyssel är mer regel än undantag i det svenska skolsystemet är det nog inte bara jag som hittar en mängd mer eller mindre otäcka barndomsminnen i lådan med julsaker. När jag var lite yngre ställde jag fram allihop, även de allra läskigaste och fulaste. Annars var det synd om dom som blev kvar i lådan.
I år ska jag ha ett julpynt. Bara ett.
En snökula från Lagerhaus med en arg tomte och hans vänner i. Den står redan framme och vänjer sej litegrann.
(Jag tycker fortfarande synd om ensamma makaroner, för det är synd om ensamma makaroner. Punkt.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar