Utvecklingssamtal

Det är ingen invecklad historia om man heter Hedda.

Mer ett halvtimmeslångt ryggdunkande, som efterhand gör mej till ett ännu större frågetecken än vad jag redan var. Jag gör ju ingenting, egentligen. Åtminstone känns det så. jag är där. Och ägnar mej inte åt så mycket mer än att bara vara. Min hjärna kanske tankar kunskap, men det är inget jag koncentrerar mej på. Okej, Cubase är ett helvete, men det är väl det enda..

Jag är lite halvt utmaningslös...

Förmodligen därför jag tycker så mycket om att jobba. Inte för att det är jättekul, snarare lagom kul och jättejobbigt. Mer utmaning än vad skolan är. Lite stress och press, jag behöver det för att fungera. Det finns inget värre än sega jobbdagar, segt i skolan är jag ju van vid, men där går gränsen. Blä.

Och en synnerligen god natt tillönskar jag er i julens sanna anda.
(Jag blir konstig av julgodis och glögg.