En ledig tisdag

Nu har jag klippt mej igen, så det är ännu lite kortare. Bra det, jag var sur halva dagen igår för att mitt hår var så knäppt.

Så har jag sagt hejdå till Moset, och lustigt nog kändes det inte det minsta vemodigt, för hon finns kvar. Det är ingenting att oroa sej för. Oslo är bara en bit norrut, och det går bussar och tåg nästan jämt.

Nyss åt jag en hel portion påsbearnaise utan någonting till. Jag tror inte att jag tänker nämna det för mamma. Och jag har inte städat än, men om en stund ska jag ner på stan och hämta bilderna från Peace&Love, som jag äntligen kommit ihåg att framkalla. Antagligen är dom suddiga som as allihop, men det är festival i ett nötskal, lite suddigt.

Hittade den nya Nemi-boken på Pressbyrån innan också, jag mellanlandade där mellan frissan & Moa för att försöka vänta ut hällregnet. Det lyckades jag inte med, men det gjorde inte så mycket. Det är nyttigt att bli regnad på ibland, det får en att uppskatta sånt som mjukisbyxor, tofflor och varm choklad. Jag har ju såå svårt att uppskatta nämnda ting i vanliga fall.

Rabarberfil?