Beskriv mej med tre ord.
Alltså, bara tänk dom.
Nu.
En sak kan jag lova, och det är att ordet tjejig inte var ett av orden du tänkte, om du inte är en sån där som läser stycken istället för enskilda ord, och därför först uppfattar ordet som är skrivet i kursiv stil. (Jag är sådan, till mångas förvåning.)
Men,
jag har hittat en klänning i H&M-katalogen som jag bara måste ha. Och ska den funka kommer jag drabbas av något jag hittills undvikit; leggings. Och en väldigt liten och fånig del av min hjärna vill jättegärna försaka mina jättebaggy Levis, och CheapMondayjeansen med för den delen, för att bli en sån där söt en, som lätt kan ha klänning en vardag. Och jag skulle förmodligen bli en jättebra söt en, men ändå, hur praktiskt är det på en skala?
Klänningar kräver eftertanke i rörelsemönstret, något som jag definitivt inte har.
Yeye, jag ska beställa den iallafall.
Vem vet, jag kanske blir tjejig på kuppen?
En sån där som kan gå runt i en för lång tröja och tajts och inget mer.
Hjälp!
Vad kommer sedan?
Skor man inte kan gå i?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hopplösa handväskor som knappt rymmer en mobiltelefon men ändå upptar funktionen hos en hel hand för att bäras?
Sminkning som gör att man inte kan nudda ansiktet med något oavsett om det gäller kram eller snyta sig?
Tjejer håller på med MÅÅÅNGA konstiga saker...
Åh, jag vet hur det känns. Jag har aldrig kännt mig speciellt tjejig. Men nu.. jag har insett att jag älskar klänning.
Man kan even känna sig.. snygg. Sedär.
Men högklackat, aldrig.
;P
Skicka en kommentar