Död åt Cubase. Jag hatar det.
Jag har blivit totalkär i 30 Seconds To Mars. Så skönt med låtar som skriker, sådär helt ärligt, bara skriker. Inte screamo eller något, men även rensång kan vara som ett rop ibland. Men eftersom klockan tickar ska jag inte skriva mer, däremot ska jag sova mer.
Men som ett slags godnatt: Garden State.
Den är som en bal på slottet. Alldeles, alldeles.. underbar.
Det är få filmer som kan få mej att fnittra lyckligt och gråta en skvätt på samma gång. Natalie Portman borde ha fått en Oscar för den. En såndär i plåt, inte min lillebror, alltså.
Dethär är dett godnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar