The Hero Dies In This One

Jag har en förkärlek för cheesy pop-punk. Och begreppet pop-punk är dessutom helt tokigt det med, men det var inte jag som kom på det, och jag orkar inte hitta på genrer.

The Ataris. Ibland är det töntigt, sentimentalt och får mej att tänka "varför lyssnar jag på dethär?!". Oftast brukar vilken låt det nu är ändra sej precis då, och peta mej i magen med en refräng, ett stick eller en textrad som genast ger mej en förklaring. Det är så catchy, det är precis lika tuggummipop som The Middle med Jimmy Eat World. Det är säkert oändligt hälsosamt också.

It just takes some time, little girl you're in the middle of the ride
Everything, everything will be just fine
Everything, everything will be alright, alright

Och det är skrivet av samma snubbar som skrev dessa betydligt allvarligare raderna:

Never be the same, never feel this way again
I give you anything but you want pain
A little water, please, I taste you all over my teeth
Never again
Just tonight
Okay?

Texten som fick mej att börja fundera var föressten en bit av The Hero Dies In This One (The Ataris). Mycket söt låt. Jag kan behöva lite pop och hopp emellanåt. Även jag.

I'll never be the same without you
I love you more than you will ever know
So maybe now you finally know:
Sometimes we're helpless and alone
But you can't let it keep you weighted down
You must go on

The hardest part isn't finding what we need to be
It's being content with who we are
Stay who you are