Underliga Intressens Samfund

Eller "såhär spenderade jag min fredag".

Förmiddagen i soffan med filt och film, tills ett telefonsamtal fick mej att sätta fart. Thessan är i stan och ville ut och gå, hon har nån sorts schema för att hinna träffa allt folk på tre dar, jag är imponerad. Sjukt kul att träffa henne, det var länge sedan sist. I somras tror jag. Dumma smålänning, haha. Sen åkte jag skateboard, och var lite engagerad, fick tillbaka en efterlängtad favoritfilm och åkte mer skateboard.

Kvällsmat hos Mogens och där var en hög med vuxna som diskuterade mycket udda intressen. Flygsimulatorspel, som ledde till att gissa vilken stads flygplats som hette vad och det ena med resten. Hela tiden malde stereon konstig klassisk musik som Arvo Pärt (vilket namn!) och Matteuspassionen. Det skulle tydligen föresälla någon sorts påsktradition och helt plötsligt kändes jul och ramadan ganska lugnt och sansat. Fasta och julskinka kan jag förstå men Arvo Pärt? Den utlovade lammsteken vägrade att bli klar i tid, den blev en timme försenad ungefär. Det hade att göra med potatisen tror jag, men jsg hajade aldrig hela grejen. Jag var trött och cyklade hem sen, via Cancan.

Det var varmt, eller inte varmt, men inte så kallt så jag frös, och himlen var blåsvart. Hade jag inte vart trött hade jag nog bara stuckit hem och hämtat en filt och cyklat ner till havet eller något.

Lords of Dogtown. Bra film. Fast lite mer dialog hade inte varit så tokigt. Slutet var jättefint. Det kunde ha varit orginalversionen av Wish You Were Here men spelar roll? Inte idag. Det var fint. Efter allt strul och tjafs så var det tillslut bara fyra grabbar och en tömd pool. Ungefär som det började. Det var det som var viktigt. Jag tjatar jäkligt mycket om att det viktiga med skateboard är att ha kul tror jag, antagligen för att jag inte är bra på det men har kul. Och det är bara så. I mitt universum åtminstone. Det är asfalt, solsken och allmänt rufs. Det är livet.